Det finns stunder som gör mig lite extra glad när jag tänker tillbaka på dom, igår var ett sådant tillfälle. Jag var ute och gick med hundarna och några meter ifrån oss såg jag en husse och hans hund komma gåendes. Vi möter regelbundet varandra när vi är ute och går  och hans hund slänger sig alltid ut i kopplet och reaktionen från en av våra hundar brukar bli liknande, medans vår andra hund nyfiket tittar på. Ungefär så brukar det se ut varje gång vi möts och det är alltid lika tråkigt och skämmigt när ens hund inte sköter sig som man vill.

 

Grejen med gårdagen var att situationen blev helt annorlunda och så mycket trevligare. Jag var på bra humör och hundarna lika så. När jag sedan såg hussen och hans hund satte jag mig på huk och började busa med hundarna som då fick fokus på att leka med kopplerna och mina händer. Ingen av dom reagerade på att den andra hunden hoppade och lät åt dom som dom annars brukar göra.