Hon tyr sig inte till mig på samma sätt som innan, istället för att kolla på mig kokar hon över min axel. När jag borstar kan hon ställa sig och fräsa med näsborrarna och stå helt spänd och kolla efter något. Till och från hagen och promenaderna är heller inte så trevliga som det varit tidigare. Nu spänner hon sig mest och är ofokuserad på mig och sin uppgift. Jag tycker också att hon inte är lika fin i kroppen nu, kanske är det bara en inbillning eller så stämmer det. 

 

Jag hoppas innerligt att hon är frisk och får sättas igång om två veckor när vi ska på återbesök hos veterinären för just nu mår hon inte lika bra som tidigare. Hon behöver röra på sig och få veta att hon är nummer ett. Det räcker inte till med att bara borsta henne och sedan ställa in henne i boxen. Hon vi hitta på saker.

 

Jag tycker verkligen att det är jobbigt som det är nu ♥